Denna vecka har varit minst sagt händelserik med allting från tatuering, personliga funderingar, början på min praktik och mycket annat som inte riktigt får plats i en blogg.

För att vara min vana trogen kan jag lista saker lite fort som någon slags summering av veckan.

Måndag:

Första dagen på praktiken och jag var nervös. Kände mig lite men glad samtidigt och det visade sig att det gick rätt okej ändå. Det känns enormt skönt att få diskutera saker med människor jag inte känner och inse att det faktiskt finns intelligenta människor här i världen som bara är intelligenta och inte mycket mer än det. Jag fick mina första uppdrag och det verkade inte börja allt för dåligt.

Kl 17.00 var det dags. Sara följde med och såg mer nervös ut än jag. Killen som tatuerade sig i stolen bredvid stirrade på mig kropp och av någon anledning kändes det uppmuntrande vilket jag sällan brukar tycka. Det gick väldigt bra och alla den smärta folk pratat om upplevde jag faktiskt inte alls. Jag blev massa nöjd och Mathildas skiss funkade verkligen väldigt bra på min kropp. Så för alla som funderar på en tatuering borde satsa på det men inte lyssna på alla skräckberättelser innan...

Tisdag:

Vaknar upp, ställer mig i duschen och skriker till - VAD FAN ÄR DET FÖR GREJ PÅ MIN RYGG??? Det tar någon sekund av total förvirring och trötthet innan jag inser att jag kommer vara tatuerad ett bra tag. Praktiken går framåt

När jag kommer hem börjar jag starkt tvivla på att jag kommer kunna gå emot mig själv gällande en sak jag har funderat på. Jag är arg och besviken och tycker den här människan verkligen hanterade saker orätt mot mig. Jag var under intrycket att vi hade någon kontakt som var unik och som båda trivdes med. Uppenbarligen var det inte så. Jag skjuter undan alla tankar och tar en lång promenad och tänker på annat.

Onsdag:

Mindre chock över tatueringen men har fortfarande inte vant mig.

Tar mig till Folkbladet med nöd och näppe i tid eftersom jag missade spårvagnen och hade bara en kvart att gå från resecentrum till Folkbladet som ligger vid NT. Jag klarar det och känner mig som Rocky. Får göra en massa roliga reportage på stan och vara modell för Indiskas kläder. Vill ni se så kommer det ut i vinterbilagan om någon vecka.

På kvällen har jag samma åsikter om situationen som på tisdagen men försöker fortfarande kämpa bort det och prata normalt. Det går sådär, jag är sur och har inte fått en ordentlig ursäkt eller chans att berätta vad jag känner. Pratar med Sandra som alltid tycker motsatsen till det jag tycker men hon håller med om att det var dålig stil och tycker inte man gör så. Hon anser dock att alla gör misstag och att man ska ge alla en chans till. Jag håller med men jag är besviken, jag trodde världens saker om den här människan och jag hatar att bli motbevisad gällande sånt här.

Torsdag:

Då var vi framme till idag

Fick gå tidigt från praktiken eftersom jag inte hade något speciellt att göra. Går på stan med Sandra och käkar pizza. Vi diskuterar att jag är argsint och hon överkänslig - kommer fram till att båda egenskaperna suger hårt men det verkar inte vara så mycket man kan göra åt det.

Kom nyss fram till att jag nog måste bryta kontakten, jag är besviken och får inget gensvar.

Jag ställde upp, litade och var lojal men fick typ inte så mycket tillbaka när det verkligen gällde. Jag är dock inte så pass svår att jag inte skulle lyssna på vad människan skulle kunna tänka sig att säga för att slutresultatet ska bli annorlunda än att vi inte pratar längre men allting kan inte falla på mig hela tiden. Folk får ta tag i det de tycker är viktigt

Imorgon blir att fixa med reportage, försöka att undvika minfält i Norrköping och kanske försöka prata av mig. Det har varit en jäkla bra vecka rent karriärmässigt men rent personligt känner jag mig sviken. Jag undrar om det går fram eller om jag bara framstår som en sur subba som är dum i huvudet?

Jag hoppas innerligt på fest i helgen, jag behöver fest och jag behöver människor som muntrar upp mig en aning
Josefine glöm inte: CARLSBERG SVART!

It is said to me that our lives are not worth large thing,

They pass in one moment as if there was nothing there

It is said to me that the time which slips is a bastard that our sorrows

He turns into to coats however somebody of them said to me...


Refrain

That you still liked me,

It is somebody who said to me that you still liked me.

Would this bepossible then?


It is said to me that the destiny makes fun of us

That it does not give us anything and that it promises all to us

Part  which happiness is a portrait of hand,

Then one tightens the hand and one finds oneself insane

However somebody said to me...


Refrain

That you still liked me,

It is somebody who said to me that you still liked me.

Would this be possible then?

But who said to me that you always liked me?

I do not remember any more it was late in the night,

I still hears the voice, but I do not see the features any more 

"He loves you, it is secret, do not tell him that I said it to you"

You see somebody said to me...


That you still liked me, it was really said to me...

What if you really did?, would it be possible then?


It is said to me that our lives are not worth large thing,

They pass in one moment as is there was nothing there

It is said to me that the time which slips is a bastard

That our sadnesses made coats of them,

However somebody said to me that...

Vuxenpoäng.com - Hur vuxen är du egentligen?

Din vuxen poäng är: 7

Din ålder borde vara 14.5 enligt Sveriges Vuxenpoängsstyrelse



Fan. Jag som kämpat så hårt ^^

Jag gjorde även fjortistestet där jag klarade mig bra
 
Du är: 15.4% fjortis

så jag är varken vuxen eller fjortis... jag är  en flicka, det har jag ju redan sagt ^^

Jag har suttit och funderat på det här med reaktioner, hur folk tar sig rätten till att reagera hur de än vill mot mig ibland. Det är inte ofta det finns fakta och belägg för att tala om för mig vad jag borde fundera på och hur jag är som person. Det stör mig inte så ofta förutom att jag faktiskt sällan ringer upp människor och berättar vad jag anser om dem.

Jag blir inte sur utan aningen stött, jag menar varför ska jämt någon få tala fritt ur hjärtat (det är alltid för att de vill vara schyssta och ärliga såklart) och jag alltid får vara den som ska skämmas eller ursäkta mig?

Det är stor skillnad mellan att vara dömande och att uttrycka sin åsikt. Säger jag att jag anser att överviktiga människor har svårare att få barn är det inte för att jag är fördomsfull mot överviktiga människor utan det är ett faktum. Människor som bär på mycket övervikt har svårare för att få barn pga risken för alla sjukdomar osv.

Jag kan ta kritik och jag ber mer än gärna om ursäkt om jag gjort någon illa men jag tycker inte man alltid kan förvänta sig att jag ska märka av att någon blivit ledsen eller liknande.

Jag gör så gott jag kan men är för tillfället väldigt upptagen med diverse känslomässiga och karriär situationer. Jag tar illa upp när någon kommer och säger att de hört något från någon och sen vill döma mig och ha en ursäkt från mig. Jag kan inte ge en sådan eftersom jag inte vet vad saken gäller. Jag ogillar starkt det där sättet, att försöka luska ut något istället för att bara ringa upp eller komma förbi och fråga mig vad som gäller. Ofast har man redan bestämt sig för vad man tycker och vill bara få det man tycker bekräftat vilket jag är trött på.

Jag tar dagligen illa upp för småsaker och annat men försöker se det stora hela. T.ex. - är denna människa som sårat mig så hemsk att det är värt att ta upp och bryta kontakten med? Är det värt att jag ska skriva nedlåtande till den på msn eller prata med alla andra runt omkring istället för att ta upp det med den det handlar om?

Det förenklar något enormt och sållar bort intriger och drama om folk bara kunde vara rakt på sak istället för när de blir sårade försöka upprätthålla sin stolthet genom att vara luriga och prata med andra.  

Jag sitter och tittar på Eddie Murphy (som jag är kär i) i filmen "The Nutty Professor".
Efter att ha tittat ett litet tag slår det mig att det där med att två förälskade människor rullar runt på stranden medan vågorna sköljer över dem inte fungerar det minsta.

Det ser så härligt och romantiskt ut men jag som faktiskt testat att göra så kan meddela att det inte fungerar.

1. Din bikini åker av när vågorna kommer (okej det kanske inte är en nackdel)
2. Ni kan inte ligga stil utan dras ned i vattnet drar sig tillbaka
3. Det är inte skönt att kyssas och bara få salt i munnen
4. Hur trevligt är det med sand mellan benen som sen tar flera dygn innan den kommer ut igen???

En tanke vi borde fundera på innan Spanien ^^

Dagen började bra men någonstans efter kl 15 stannade jag upp och tänkte - NEJ!

Jag blev bara så less på att vara förstående och säga - det är okej, jag förstår, det är lugnt!

Det värsta av allt att jag sen försöker hitta ursäkter och anledningar till folks beteende för att vara snäll och rättvis, göra rätt sak, vara rättvis, vara bra, inte få någon att må dåligt.... Idag är jag inte på det humöret

Jag vill inte hitta på ursäkter och anledningar åt folk när det är deras sak att presentera ursäkter och anledningar för mig om de vill fortsätta ha med mig att göra.

Idag är en sådan dag då jag faktiskt bara är less på att vara den förstående och den man kan komma till.
Det passar sig så länge dessa människor är i behov av stöd och hjälp. Så fort den perioden är över och jag kanske behöver stöd försvinner alla. Eller ja det kanske de inte gör, kanske upplever jag det bara så.... Äsch vad fan, jag försökte just ursäkta folk igen

Jag är inte hälften så dålig som jag tror att jag är så nu kan Kafka dra åt helvete!




Henne vågade ingen behandla så som hon inte vara värd eller förtjänade!

Hektisk dag idag

Fick en massa reportage att skriva på Folkbladet idag, det känns kul och bra. Blir allt mer säker på vad det är jag vill börja plugga nästa höst vilket är mer än en befrielse.
Det får mig dock att fundera över mig själv. Jag har under den senaste tiden kommit till instinkt om många saker....däribland det här med moral och prydhet.

Jag kan inte påstå att jag har särskilt mycket av vare sig moral eller prydhet. Jag tycker att det mesta är helt okej och för att vara riktigt ärlig så föredrar jag ibland spännande relationer som inte kommer leda till det tråkiga vardagslivet där man glor på varandra och har sex två gånger i veckan eller mindre. Det jag dock kommit på är att jag ibland hycklar, inte mot andra utan mot mig själv. Jag har aldrig något emot att andra har sex höger och vänster eller är otrogna, förälskade i flera personer, ja vadsomhelst. Jag avundas dem ibland eftersom jag lurar mig själv. Jag har helt enkelt dragit den slutsatsen att bara för att jag inte dömer andra och deras beteende så dömer jag inte heller mig själv.

Det är så fel av mig att det knappt är sant, jag dömer mig själv hårdast. Strular jag med någon på en fest kan jag komma på mig själv med att klanka ned på mig själv och tro att jag mist vettet. Ser jag någon annan i princip ha sex framför mig rynkar jag som mest på näsan och tänker - hoppas de inte har ångest imorgon fastän de ser ut att trivas nu.

Kan det vara så att jag har mer moral än vad jag trott innan? Är jag en sådan som föredrar flörtiga sensuella blickar som utlovar något mer framför att full rulla runt i någons säng och sen dagen efter fundera på om han hette Robert eller Robin?

Den senaste tiden har det funnits mycket som indikerar att det nog är så som jag tror. Igår kväll/natt satt jag och tittade på något gammalt avsnitt av den aldrig döende serien "Sex and the City" och jag tänkte - Fan, vad soft! Samantha knullade med en kille och stack bara! Sådär ska fan jag också göra..... Tanken som kom direkt efter var - Nä, jag kan inte låta någon helt främmande ta på mig på det viset.

Imorse satt jag och pratade med min mamma samtidigt som jag kastade en blick på en av våra klockor som vi har i köket. Den på mikron visar att kl med all säkerhet är runt 11.00, den på kaffebryggaren visar 04:15 och den som hänger på väggen visar att den är runt kl 08 på morgonen.
Eftersom min mor satt lugnt och pratade med mig vid köksbordet (hon sprang alltså inte runt helt skräckslagen över att hon försovit sig och jag hade svårt att tro att hon och jag skulle gå upp kl 04:15) drog jag den slutsatsen att den klocka som hänger på väggen måste visa någorlunda korrekt tid på morgonen.

Jag vaknade med en underlig känsla imorse som inte riktigt gick att identifiera och jag blev bara mer förvirrad när Montel Show började på TV. Strax innan jag skulle ta mig till Folkbladet för att försöka få till en praktik blev jag rasande på den äckliga svarta mannen utan hår. Jag ville slå honom och hans dumma försök till medlidande.

Jag hann i tid till Folkbladet där jag blev erbjuden en praktikplats fram till årsskiftet samt betalt för den tiden jag praktiserar. Jag skulle få ta för mig och följa med ut och göra reportage. Det kändes bra men det var inte förrän jag stod där vid biblioteket som det slog mig - Fy tusan vad jag är glad! Inte bara för att jag fått praktik, utan för allting, jag är glad för att jag är nöjd med mig själv och framförallt så är jag nöjd med saker och ting runt mig.

Det är struntsumma för mig hur saker och ting utvecklas så länge jag vet att jag gör rätt för mig och andra. Så länge jag kan stanna upp mitt på gatan och känna mig nöjd och glad är allting lugnt. Som alltid dök ett ordspråk som någon av alla dess kvinnor i min släkt yttrat antigen om det motsatta könet eller om livet i allmänhet.

Jag tror detta kommer från min moster i Bosnien- Det finns två sätt vi kan ha relationer till människor - det ena är på ett bra sätt där vi har det fint tillsammans och det andra är på ett dåligt sätt när vi inte är med varandra. Hmm, nu är jag inte alls nöjd med översättningen eftersom det på bosniska låter mycket mer filosofiskt och genomtänkt men det här är nog det bästa jag kan åstadkomma på svenska.

Min mamma kom hem ikväll

Jag har saknat henne mer än jag trodde och imorgon får vi en dag för oss själva där vi kan prata om allting och ingenting (förhoppningsvis hinner vi klämma in lite tjafs som jag saknat så mycket däremellan). Hon köpte en väska till mig och hade med sig min älsklingsjuice från Bosnien. Den smakar så som de godaste persikor bara kan smaka ^^

Imorgon känns som en sådan dag då jag måste ringa hela världen för att fixa med saker.

Ring Folkbladet

Ring Folktandvården

Ring Norrköpingskommun

Ring Utbildningskontoret

Ring Arbetsförmedlingen (jag hatar blanketter)

Ring Skatteverket

Ring Nordea Bank (hur tusan kan jag slarva bort kontonumret och diverse andra viktiga papper?)

Det värsta jag dock vet är när man ringer för att fixa med något man skjutit på eller helt enkelt glömt bort att göra och så går det inte att fixa över telefon. Man kopplas antigen runt till diverse telefonsvarare men äckliga röster eller så förstår de inte vad man menar.

Jag hoppas innerligt att något sådant inte händer imorgon, det blir så jobbigt att ringa ännu fler människor jag inte känner.

Ja just det, vi måste ringa till Kanada och jag ska betala min resa till Gran Canaria också.. ring, ring

Jag hoppas på att kunna få med någon till att fika imorgon men alla verkar vara lika upptagna med sitt Jossan (som inom kort kommer vara en galet förälskad människa som det bara går att nå om någon dött eller om man själv ligger döende någonstans i närheten av Klockaretorpet:P) går nog inte men kan säkert få med någon annan.

Har annars varit en hemskt seg dag då ingenting speciellt hänt. Jag har städat och försökt få i mig lite mat. Märkte imorse att jag gått ned i vikt.... Jag uppskattar inte att gå ned i vikt eftersom det tar en hel del tid att få tillbaka min vikt igen.

This popular bird is kept as a pet in homes all over the world. Originating from Australia, parakeets like warm weather and lots of seeds and fruit. They are also known for being messy and quite loud! But you cannot look at one without falling in love.

You were almost a: Squirrel or a Monkey
You are least like a: Groundhog or a Lamb



Jag är grovt förolämpad över detta testresultat.... jag hade väntat mig vilket kattdjur somhelst (möjligen något annat skräckinjagande) men icke jag blev en undulat! Vad tusan?

Måste bättra på min image märker jag, har på senaste tiden börjat bli lite för mjuk
För att upprätthålla min heder tar jag med denna bild:




Ps: Läste mitt dagshoroskop.... ångesten släppte ^^