Promenaden runt Strömmen gjorde mig glad och gott. Älskar den där stickande doften av vår i näsan, känns hoppfullt och som om allting kommer ordna sig. Alla minnen från förr och nu kommer tillbaka och man uppskattar det och dem man har. Jag verkar dock vara en människa vars smärta och njutning går hand i hand, varje gång jag tänker på ett bra minne eller en bra tid så svider det till, det gör ont i mig.

Minnen överlag tror jag svider i mig eftersom minnen är upplevelser från en tid man saknar som längre inte finns.