Det har alltid för mig varit en konst att föra en diskussion på grund av många orsaker.
Jag vill få fram det jag tycker, tänker och känner utan att bli avbruten, utan protester men främst utan att personen i fråga försöker skylla ifrån sig. Det värsta är när folk försöker vända och vinkla saker och ting.
För att när jag väl tar upp något jag behöver prata om har jag tänkt på det en längre tid och uppskattar inte att man snabbt avfärdar mig för att man inte vill ta åt sig det jag har att säga.

Samtidigt vill jag inte ha bråk och konstig stämning, jag vill ha en ursäkt, löfte om förbättring och bli bjuden på lunch för att jag stått ut med någons beteende i månader. Det jag dock misstänker i det här fallet är att jag faktiskt blivit ignorerad och att mina funderingar och det faktum att jag tagit illa upp av den här människan beteende visst har noterats men att frågan - "Är du sur"? eller "Vad är det för fel"?... inte velat ställas.