Okej jag tar tillbaka den där känslan jag hade förut. Just nu känner jag bara att jag tycker om alla och inte är arg på någon. Jag vägrar, jag vägrar känna på något annat sätt.

En annan tanke: Det är underligt det här med skrivande. Jag har nu under åtta års tid arbetat för tidningar. Det är skumt att man ibland kör fast på de allra enklaste sakerna man alltid gör på rutin och utan problem. Jag sitter fast här med en bokrecension för att inga tankar eller inspirerande meningar vill komma till mig. Jag får lämna detta till imorgon tror jag.

Tycker min Nadja är otroligt stark förövrigt som klarar allt hon gör just nu. Bara för att hon är så tuff får vi nog en helvetets kul sommar tillsammans nu.

Imorgon är det ett besök hos Ena och shoppa på stan med mammsen som gäller, jag tror på att det blir en riktigt bra dag om jag lyckas klämma in lite andra nyttigeheter också. Distansplugg och att skriva recensionerna plus en krönika står högt på listan.