Känner att det har hänt mycket saker igen och att allt bara försvinner innan jag hinner komma ihåg det ens
Tiden och dess gång har varit minst sagt märklig dom senaste månaderna, känns som om den bara flyter på mer brutalt nu och struntar om jag följer med eller inte, jag får hänga på bäst jag kan
Kanske har den tröttnat på att vänta på mig och mina svagheter?
Vilket fall som helst

Igår var vi ute på svea... Vi innebär då Matilda, Jimmy och Anna + alla andra vi träffade där sen, var faktiskt riktigt kul och jag träffade en person jag verkligen fattade tycke för
Det enda är väl att jag är innerligt trött på mitt dumma samvete som faktiskt inte alls hjälper utan stjälper genom att hela tiden få mig att tänka efter om jag gör någon illa eller inte, tror dock jag kommer strunta i alla och köra på, är trött på ursäkter och förklaringar och stress

Har som vanligt numera mycket att göra och det känns lika bra som alltid
Ikväll ska jag på bio och se "Borat" tror jag
Hade bäst