Tänkte att jag skulle uppdatera läget här lite grann. Marcus och jag träffas inte längre och kommer inte göra det mer heller. Anledningen till detta är att känslorna från min sida inte fanns där för honom. Vi har bestämt oss för att vara vänner men det går sådär måste jag erkänna. Nog om det.

Känns underligt för mig som börjat bli alltmer övertygad om att mina känslor för killar längre inte kan vara äkta att känna såhär nu. Jag var fast övertygad om att jag kunde tycka om någon men inte lika hämningslöst eller fritt som för ungefär tre år sedan. Nu när jag är tillsammans med min holländare inser jag bara att det krävdes att träffa rätt. Det krävdes en arkeolog med otroligt blå ögon som tycker om mig lika mycket som jag tycker om honom. Nu kan jag helt plötsligt både mysa, gulla och bli helt varm i kroppen när han säger fina saker till mig? Jag kan komma på mig själv med att småle när jag tänker på att han pga sin accent förväxlar bokstaven V med F och är därför inte i Vatikanen utan i Fatikanen. En annan sak är att jag känner mig stolt och nöjd över det han gör och den människa jag än så länge fått se att han är. Jag skulle kunna visa upp honom för vem somhelst och inte tänka två gånger på att någon skulle tycka illa om honom.

Finns mycket att skriva men det viktigaste för mig är att jag blir glad av det här, det känns rätt. Är inte så pass naiv att jag tror vi gifter oss och producerar avkommor snart men det känns bra att ge det hela en chans, en ärlig chans. Det är något jag inte gjort på ett  bra tag.

Eftersom jag varit bortrest ett tag nu har jag knappast följt det som händer i bloggvärlden. Satte mig in i det hela lite grann nu och självklart är övergreppet på BB det alla pratar om. Jag tänker inte kommentera om det är sant eller inte eftersom det för mig inte spelar någon roll. Det underliga för mig är hur tokiga alla blir över det faktum att det tyvärr är så att man ibland kan vara mer i riskzonen för en våldtäkt eller ett övergrepp. Självklart är det aldrig ens eget fel och den som skadar en annan människa på detta sätt borde brinna i helvetet men det undgår inte det faktum att man ibland oavsett tjej eller kille är mer utsatt.

Jag kan tycka att man som person (igen som PERSON, inte tjej eller kille) bör ha kontroll över sig själv och de situationer man själv försätter sig i. Är jag på en fest med mycket människor är det upp till mig att inte dricka så mycket att jag tappar kontrollen. Det är upp till mig att inte vandra ensam hem och dra hem främlingar osv., osv. Skulle jag dock göra allt detta och faktiskt bli våldtagen är det fortfarande inte mitt fel som varken kille eller tjej men jag har inte satt min egen säkerhet först? En annan sak är att jag tycker det är förvånansvärt att folk är chockerade över att det inte går att bevisa att man blivit överfallen utan vittnen utomlands? Funkar det här i Sverige menar ni?

Jag minns klart och tydligt ett fall som var på tapeten när jag gick på högstadiet. En tjej hade tämligen full följt med 6 killar hem och blivit våldtagen av alla. Det fanns bevis, vittnen och allt tydde på att det verkligen hänt. Domen? Jo några månaders fängelse för grabbarna. Jag minns fortfarande hur förskräckt och rädd jag blev, inte som tjej utan som människa. Insåg då att jag själv måste se efter min säkerhet först och aldrig förlita mig på att resebolaget jag åker till ett annat land med eller de människor jag är ute med ska göra det. Det jag försöker komma fram till här är att bara för att någon ifrågasätter eller försöker reda ut omständigheterna kring en våldtäkt eller övergrepp betyder det inte att man beskyller den som blivit utsatt det för något. Det ger aldrig en annan människa rätt att skada en annan. Men vi lever i en värld där vi alla vet att så pass idealistiskt och fint är det inte att det fungerar. Min säkerhet är viktigast och jag vet att jag skulle ha svårt att gå vidare om någon skadade mig på det sättet. Därför sätter jag gladligen på mig en aning längre kjol utomlands (eller i Sverige), inte dricker lika mycket, håller koll på mina vänner. Jag tycker så mycket om mig själv mer än att vara naiv och tro att jag kan bekämpa sjuka människor som kan få för sig att skada mig.

Bekämpa uppfattningen vissa män har om kvinnor gör man när man själv inte är i en utsatt situation.  

Det har gått en hel månad sen jag började mitt resande över Europa och slutar förhoppningsvis inte idag med att jag kom hem från Rom. Varför jag hoppas återkommer jag till senare. Har som sagt varit i Rom med Nadja i över en vecka nu. Finns så mycket att berätta att jag tror det är omöjligt att få ned det via bloggen.  Vill bara få ned det som just nu tar upp mycket av min tankeverksamhet och känslolov. Försöker i bilder sen. Lite nytt är att jag nog är mer benägen att tro på ödet nu. Det måste man bli när ödet faktiskt slår en rakt i huvudet någon timma efter att man landat i Rom.

Jag och Nadja hade det underbart med att titta på alla kända monument, gå omkring, shoppa och bara ligga och allmänt skratta. Är verkligen glad att vi åkte och att jag åkte med henne. Ödet kom i form av en holländare. Vi träffades, eller ja fick syn på varandra i en katedral. Vi flörtade lite men insåg snabbt att Jesus så kommer vara på mitt arsle om jag gör sådant i hans hem så jag slutade och gick ut. För att göra en lång historia kort (återkommer med den längre versionen efter lite välförtjänad sömn) så är vi tillsammans nu. Trodde aldrig att jag skulle kunna bli kär eller känna det där pirret i magen men det är här nu. Det roliga med allt det här är att jag precis innan jag fick syn på honom berättade för Nadja om hur mycket jag faktiskt önskade att få träffa någon jag kan tycka om och som är kompatibel med mig. Någon timma senare fick jag som jag ville.

Får bli att uppdatera här i omgångar eftersom jag vill komma ihåg allt när det är färskt och alltid minnas den här sommaren.

Nadjii säger:

vad har du på dig?

Nadjii säger:

har du sett death of dali???

Nadjii säger:

varför har man missat den??

Nadjii säger:

taaalk toooo meeeee!!!!!!!!!!!!!!11

Nadjii har precis skickat dig en vibb.

Nadjii säger:

men fine, bry dig inte om mina kläder eller dali

Nadjii säger:

det bliiir inget

Nadjii säger:
gör du det!

Hahahah Nadja vi syns om en kvart.
Är förövrigt hemma nu men bara en kortis. Svarar på kommentarer och uppdaterar senare ikväll hos Marcus.